Problemområden/mentala kapaciteter

 

Här presenteras i korthet olika problemområden som brukar vara avgörande för den mentala hälsan. Naturligtvis finns flera andra problemområden, men som också kan ses i ljuset av nedanstående problemområden, t ex auktoritetsrädsla (t ex kontrollbehov), sviktande självkänsla (t ex upplevelsen av att behövas, svårigheter med trygghet i nära och djupa relationer/tron att relationer är trygga, men överdrivet emotionellt anpassar sig in i relationer), alkoholproblem (t ex svårigheter att hantera aggressioner), sömnstörningar (t ex bristande frustrationstolerans, ligger och ältar saker) etcetera.

Dessa områden brukar enligt statistiska faktoranalyser i olika studier vara väsentliga för människor som söker psykoterapier. Man kan under en behandling även se dessa områden som ¨mentala kapaciteter¨ vilka kan utforskas och expandera (men det har också med att göra vilken diagnos en patient uppfyller. Vi vet att vissa har bättre potentialer och andra sämre. Oftast går det att utöka dessa kapaciteter rejält). Under varje rubrik gäller siffran 1) för mest sunt förhållningssätt 2) en spektrumbeskrivning och 3) mest problematiskt förhållningssätt (i forskning finns dessutom ytterligare två halvsteg mellan 1 och 2, dvs 1.5 samt mellan 2 och 3, dvs 2.5).

 

1. Närhet och ömsesidighet

Förmågan att etablera, vidmakthålla, fördjupa samt kunna avsluta relationer på ett sunt/adekvat sätt

1) Relationer kan vara konfliktfyllda och ambivalenta, men lugnas ner av god härbärgeringsförmåga. Omtanke och meningsutbyte finns, viljan att förstå och tillfredsställa den andres behov. Tillgång till skuldkänslor, vilket t ex leder till att kunna be om förlåtelse. Intresse finns för olikhet i personligheten hos t ex partnern. Kan avsluta en destruktiv relation på ett sunt sätt, dvs behöver inte t ex vara "snällt" avslut utan adekvat utifrån situationen. Kan sörja och återhämta sig efter förlust av någon betydelsefull person
2) Relationer kan vara klängande, krävande och ensidigt behovsstyrda. Det ser ut "som om" allt är normalt, men t ex är partnern en statussymbol (utbytbar), snygg, långa ben, muskulös, rik, välutbildad etcetera. Ibland ”promiskuösa och slit & släng” karaktärer (oftast hos ena partnern och behöver alls inte vara upptäckbart), söker likheter i personligheter eller alternativt olikheter med förbehållning av upplevd kontrollbehov/makt över den partnern. Mycket svårt att avsluta relationer som t ex är utnyttjande, ensidigt behovsstyrda, ofta destruktiva till och från. Kan leva ett helt liv på sådant sätt. Kan inte sörja förlust av någon betydelsefull person, har dessutom ofta fantasier om förluster som plågar, blir depressiv och ångestfull. Kan inte för sig själv inse huruvida en annan betydelsefull persons närhet och ömsesidighet kan bidra till egen personlighetsutveckling.
3) Partnern blir instrument enbart för att tillfredsställa sina egna behov, svårt att t.o.m etablera relationer, kan absolut inte sörja, känner ingen skuld, förnekande av någon betydelsefull person, kan oftast heller inte ha/relatera till t ex djur, inte ens växter.
 

2. Beroende och separationskänslighet

Förmågan till moget beroende, sorgearbete av förluster personer, kroppsdel (-funktion), ideal, ägodelar

1) Återanpassning, tillbaks till tillfredsställelse och funktion, attribuera betydelsefullhet till ny person, ökad mognad
2) Rädsla för fantiserad/verkligt beroende och separation, fastnar i sorgearbetet, depressivt ältande, iscensättning av övergivenhet, kroppsliga symptom
3) Endast infantila beroenderelationer, förnekande av allt beroende, symptom kan vara psykosnära upplevelser.
 

3. Kontrollerande personlighetsdrag

Sunt förhållningssätt till makt, kontroll, envishet, sparsamhet, noggrannhet och ordningsamhet

1) Har fexibelt förhållningssätt till makt och kontroll. Å ena sidan kan vara rejält ordentlig (”tvångsmässig”) och sparsam, men å andra sidan även kunna vara slarvig och generös etc
2) Behov av makt och kontroll, genom kraftfulla försvar som förnekande, förskjutning, reaktionsbildning samt isolering, ej medveten om dessa symptom—jagsyntona och rationaliseras på affektfritt sätt, rutiner, ambivalens
3) Behov av makt och kontroll, genom instabila försvar, som klyvning, ofta motsatspar: stark-svag, intelligent-dum samt framför allt sadistisk dominans och masochistisk underkastelse
 

4. Frustrationstolerans

Att uthärda starka förväntningar och önskningar som inte omedelbart leder till tänkt mål och att hantera tankar och känslor det ger upphov till

1) Tillfälliga övergående känslomässiga reaktioner vid motgång. Vid misslyckande kunna överväga huruvida fortsätta eller inte
2) Frustration bearbetas inte adaptivt, bestående regressiva reaktioner: undviker att satsa i rädsla för att ”förlora,” rädsla att kunna leva upp till egna och andras krav, psykosomatik samt ”gnällspik”
3) Frustration leder till starka känslomässiga reaktioner som ångest, depression samt t ex maktlöst raseri. Dessa sinnestillstånd kan ofta kopplas ihop med (själv-) destruktivt tänkande eller utagerande
 

5. Impulskontroll

Härbärgera starka trängande känslor, önskningar och behov av sexuell, aggressiv och narcissistisk natur samt utagerande av dessa
1) Adaptiv, realistiska avvägningar mellan önskningar och behov å ena sidan och verklighetens begränsningar å den andra, kunna hävda sig, men också kunna avstå från detta
2) Icke-adaptiva avvägningar; t ex överdriven kontroll av känslor och impulser, leva ut impulser vid alkohol eller drogpåverkan, bli gränslös
3) Generaliserat impulsivt agerande i ord och handling, ej reflektionsförmåga, lärdom fås ej genom destruktiva utageranden
 

6. Regression i jagets tjänst

  Förmågan att uttrycka och tillfredsställa lustfyllda fantasier och önskningar på ett fritt och okomplicerat sätt
 
1) Kan lekfullt fantisera och dagdrömma, lustfyllda aktiviteter, som: spel, läsa, sport, musik, bio, konst, natur etc.
2) Lite generad och hämmad. Njutningen störs ofta av konventionell ”vuxenhet,” ”ingen glädje utan sprit”
3) Anhedoni fast inte kopplat till depression. T ex viss avund mot de som kan regrediera och ha kul
 

7. Hanterande av aggressiva känslor

  Att kunna särskilja och uttrycka aggressiva känslor, omsätta dessa i adaptivt målinriktat handlande
 
1) Skilja mellan olika grader av aggressioner; irritation, ilska, vrede och raseri. Flexibelt självhävda sig, försvara sig rimligt i proportion till frustrationskällan. Stå ut med konflikter och berättigad kritik (avgränsad problematik kan ändå finnas ”auktoritetsrädsla”
2) Svårigheter att uppleva och uttrycka aggressiva känslor, svårt med andras aggressioner/kritik. Ledsenhet, självanklagelser
3) De aggressiva känslorna har en global, onyanserad och stereotyp karaktär, kräver underkastelse, manipulativt aggressionsutbrott—får sin vilja fram, uppfattar ofta sig själv som offer för andras aggressioner därmed rationaliserar sin egen aggressivitet
 

8. Alexityma drag

  Svårigheter att kunna uppleva, differentiera samt verbalisera nyanserade känslor, även hos andra

1)  Kan förmedla känslor och upplevelser på ett levande och engagerande sätt, rikt och varierande språkbruk, mimik, tonfall, gester etc.

2) Stereotypa och onyanserade beskrivningar av känslor. Kan tala om känslor, men saknar känsloförmedlingen, kommer ofta in på konkreta detaljer
3) Konkret tänkande med en påfallande upptagenhet av deskriptiva detaljer. Stora svårigheter att differentiera mellan stora affektiva känslolägen; arg, ledsen, hungrig eller frusen. Livlösa beskrivningar som globala, diffusa känsloyttringar, t ex ”Bäng,” ”allt é skit” etc Psykosomatiska besvär vanliga, preverbala förmedlingar
 

9. Normopatiska drag

  Överanpassning till den sociala gruppens normsystem individen identifierar sig med. Uttryck för personlig originalitet och individualitet saknas både på fantasiplanet och i handling

1) Kan anpassa sig till normsystem, men även bryta dessa när det är rimligt, sådana situationer kan inrymma flexibilitet, Behöver inte vara som alla andra, Behöver inte leva upp till schabloner kring social klasstillhörighet, yrke etc.
2) Identifierar sig starkt med sociala normer, upplever sällan behov som inte överensstämmer med den sociala grupperingen, svårt med ett individualiserat privatliv, fantasiliv etc.
3) Att vara ”extremt rätt” inom sin sociala gruppering, är låst vid normsystemet, rigid hållning, ingen ”unik” egen profil
 

10. Föreställningar om kroppens utseende och betydelsen för självkänslan

  Perfektionistisk läggning kring kroppen utgör sårbarhet för förändringar

1) Konfliktfritt och lustfyllt förhållningssätt till kroppens utseende. Självkänslan bygger endast delvis på kroppens utseende. Bejakar den med tillgångar och fel
2) Ängslig fåfänga, rädsla för att göra bort sig pga fel klädsel. Kan utveckla fobiskt beteende (sitta i profil, undvika vinkel på näsan)
3) Tvångsmässigt tänkande och upptagenhet på kroppens utseende (eller förnekande). Förakt för fysiska utseendebrister hos sig själv och andra, kronisk idrottande, shoppande, sminkande, bantande, operationer etc (eller förnekande av kroppens utseende och dess betydelse för självkänslan, som hos schizofrena patienter
 

11. Föreställningar om kroppens funktion och betydelsen för självkänslan

  Perfektionistisk läggning kring kroppens funktion utgör sårbarhet för förändringar av den

1) Konfliktfritt och lustfyllt förhållningssätt till kroppens funktion. Självkänslan bygger endast delvis på kroppens funktion. Bejakar kroppens sätt att fungera på med tillgångar och fel
2) Upptagenhet av kroppens funktion i tanke, känsla eller handling. Resurskrävande upptagenhet  av vikt, rörlighet, styrka, mag- och tarmfunktioner etc. skamkänslor kring detta, försöker att kontrollera det på olika sätt, diet, träning, överdrivna åtgärder vi toalettbesök. Fobiska beteenden
3) Tvångsmässigt tänkande och upptagenhet av kroppens funktion (eller förnekande). Förakt för fysiska funktionsbrister, svårt med åldrandet, t ex anorexi beteenden etc. Sociala fobiska beteenden
 

12. Aktuell kroppsuppfattning

  (O-) medvetna aktuella föreställningar om kroppens utseende och funktion och hur dessa påverkar självkänslan

1) Konfliktfritt och lustfyllt förhållningssätt till kroppens utseende funktion. Självkänslan bygger endast delvis på kroppens utseende och funktion. Bejakar kroppens sätt att fungera på med tillgångar och fel, så även utseendet
2) Skam, känsla av defekt kring kroppen leder till begränsningar i livsföringen, t ex undviker vissa  sociala sammanhang
3) Känsla av hjälplöshet eller att vara frånstötande, föraktlig eller värdelös (jfr unga flickor), pga ”fel” proportioner på kroppen, stor näsa, svettas eller hårbeväxtning
 

13. Sexuellt fungerande

  Förhållningssätt som avspeglar fungerandet vid sexuellt umgänge i förhållande till en partner

1) Fungerar i allmänhet bra, blir sällan impotent repektive frigid, relativt ofta orgasm eller tillräcklig tillfredsställelse
2) Sexuella fungerandet störs ofta av funktionsrubbningar, som: impotens, frigiditet, för tidig eller för sen utlösning etc
3) Fungerar nästan aldrig sexuellt, även när sexuell lust upplevs. Påtagliga problem med funktionsrubbningar, som: impotens, frigiditet, för tidig eller för sen utlösning etc. Leder till undvikande av sexuellt umgänge
 

14. Sexuellt tillfredsställelse

  (O-) medvetna föreställningar som avspeglar intresset för sexualitet, även lusten samt tillfredsställelsen

1) Upplever sexuella aktiviteter som lustfyllda och berikande, kan njuta av sexuella fantasier, tar aktiva sexuella initiativ
2) Hämmande personer som sällan har sexuella fantasier eller tar initiativ. Ofta krävs specifika  betingelser, som; hälpmedel, ljusförhållande, en speciell musik etc.
3) Känner nästan aldrig sexuell lust eller tillfredsställelse, även om ett sexuellt intresse kan finnas. Ointresse t.o.m motstånd mot initiativ till sex, en plikt. Kan ”gå igång” på pornografisk media, men kan inte känna lust /tillfredsstälelse med en levande partner
 

15. Upplevelse av gruppgemenskap

  Känslan av grupptillhörighet (en eller flera) och tillfredsstälelsen i sociala sammanhang

1) Aktiv roll i sociala sammanhang och finner tillfredsställelse. Tar ansvar för att upprätthålla umgänge med familjemedlemmar, vänner mfl. Tycker om att vara bland människor, även ensam
2) Deltar passivt i sociala sammanhang, tycker om att umgås med andra men tar inte ansvar för att upprätthålla dessa relationer, håller sig i utkanterna av grupper
3) Isolerar sig, ingen grupptillhörighetskänsla, har inga sociala kontakter, undviker sådana sammanhang, Föredrar ständigt att vara ensam, även från familjen eller arbetskamrater mfl.
 

16. Upplevelse av att behövas

  Upplevelsen av att vara känslomässigt betydelsefull för någon

1)Känna sig omtyckt, behövd och uppskattad av andra. Har känslomässigt något att ge andra. Någon annan bryr sig om hur man mår
2) Känner sig inte omtyckt, behövd eller uppskattad. Har inget speciellt att ge andra, t ex måste vara omändertagande/vårdande för att känna sig betydelsefull (projektiv omvårdnad)
3)Upplever sig vara utbytbar som person och hjälplös böra för andra. Beroende av andra stöd och hjälp för att klara sig, ”ingen bryr sig om jag lever eller är död.”
 

17. Tillgång till råd och hälp

  Upplevelsen av att ha närstående att vända sig till när man behöver hjälp

1) Känner sig trygg i att ha närstående som ställer upp känslomässigt, ekonomiskt, ger råd etc.
2) Räknar med hjälp men endast i verkligt svåra situationer, som psykosociala kris eller sjukdom. Bristen i tryggheten i dessa relationer gör att det absolut inte är självklart att vända sig till dem
3)Har precis ingen att vända sig till hur svår krisen än är. Måste hänvisas till sociala myndigheter eller andra vårdinstanser
 

18. Personlighetsorganisation (PO) [Detta område utgör en sammanfattning]

  Graden av differentiering (själv/icke själv, fantasi/verklighet) och integration (gott/ont, intrapsykisk konflikt, ambivalens) av de internaliserade objektrelationerna.

1) Neurotisk PO. God realitetsprövning, stabil själv- och objektdifferentiering, stabil identitet. Internaliserade konflikter som är beskrivbara. Mognare försvar dominerar; bortträngning, hämning, reaktionsbildning, affektisolering. Förmåga till skuldkänslor och skamkänslor
2) Borderline PO. Relativt god realitetsprövning, identitetsdiffusion, primitiva försvar; förnekande, klyvning. Externalisering av konflikter. Svårigheter att känna kärlek och hat mot samma person, ingen kontinuerlig känsla av identiteten, ”as-if”-personlighet
3) Psykotisk PO. Instabil realitetsprövning, själv- och objektdifferentiering, Fragmentering, vanföreställningar (de fyra A:na; autism, affektlabilitet, associations- och ambivalensstörning)

 

———————————————————————————————————————

 

Utöver dessa problemområden eller mentala kapaciteter tillkommer några viktiga aspekter:

 

1) REFLEKTERANDE KAPACITET

Dvs hur en individ kan se och förstå sig själv utifrån t ex andras perspektiv och utifrån andra kunskapsdomäner (psykoanalytikerns/terapeutens), vilket utökar en människas chans att kunna välja andra banor i livet än de som inte dittills fungerat.

2) UTVECKLING AV MORAL OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL DEN

Dvs vad inryms i moralen (kvalitet) hur adaptiv (gränslös eller tvångsmässigt rigid) är man relaterat till den, vilket påverkar självbilden och människosynen (förakt, nedvärdering, rasism, fusk, korrumption, omnipotens—>narcisssim eller t ex intresse, felxibilitet, nyfikenhet, ärlighet, kunskapsdriven, relationsinriktad etc). Naturligtvis finns här mellanspektrum:

3) FÖRSVARSMEKANISMER

Vilka alltid är omedvetna, och som vi alla har inom oss cirka 3–4 dominanta försvar, och påverkar oss under emotionell stress. Är de primitiva, dvs förnekande, projektioner, projektiv identifikation, klyvning etc som t ex leder till mer destruktiva beslut och mer dramatiskt liv samt upprepning av destrutkivitet eller är de mer mogna försvar som borträngning, isolering, förskjutning av t ex ilska etc, vilka skyddar oss från oro och ångest samt är mer adaptiva till sin karaktär.